Anledningen till att jag skrev det förra inlägget och bad om åsikter var för att JAG blev osäker på om JAG gör rätt eller fel, om JAG är elak mot Alva, om JAG är egoistisk som väljer att göra såhär. Det handlade inte om släktingen, det hade endast med mig att göra. Jag tror att det var bra att jag blev ifrågasatt, för då fick jag chans att verkligen tänka igenom hur jag gör.


Jag är extremt tacksam för all hjälp jag fått, jag hade inte klarat mig utan det, men jag förstår inte riktigt hur det har med detta att göra.

Ni där ute som läser min blogg och som är föräldrar, eller ja, alla som läser min blogg, jag behöver er ärliga åsikt!!

Idag började jag plugga igen efter att ha varit arbetslös sedan september. Efter mycket funderingar hit och dit har jag bestämt mig för att bli svetsare. Jag är utbildad inom handel och service egentligen, men har insett att det inte stämmer överrens med vad jag vill för min och framför allt Alvas framtid.

Anledningar till att jag vill bli svetsare:
- Industriarbete är ofta 7-16. När Alva ganska snart börjar skolan (augusti nästa år) kommer hon alltså att vara på fritids ca 2 timmar om dagen (en timme före skolan, en timme efter, ca). Vi kommer vara hemma vid halv fem tiden och resten av kvällen umgås, äta, läsa saga, mysa, ja ni vet.
- Inga kvällar/helger (om man jobbar 7-16 vilket jag ska göra)
- Fast arbete = rätt bra lön. Minst 20.000 i månaden, skatt på det och sånt men det är ändå en bra månadslön om man jämför med handelsbranchen där ingen jobbar 100% (och lönen blir därefter...). Har man fast arbete blir det också mycket lättare att få lån till t.ex bil och/eller hus.
- Rutiner.

Anledningen till att jag behöver era åsikter och tankar är att jag idag fick en utskällning, efter endast en dag på utbildningen, om att jag i princip missköter mitt barn för att hon är på dagis till kvart i fem. Min mamma, alltså Alvas mormor, lämnar Alva på dagis 07.30 och jag hämtar henne senast 16.45.

Det låter ganska länge, men tycker DU att det är för länge för en 4åring att vara på dagis? Hennes "fröknar" är jättebra, hon älskar att vara på dagis, hon vill ibland inte ens gå hem när jag hämtar henne, hon har flera kompisar som går lika länge och vissa t.o.m ännu längre.

Jag anser att jag gör detta för att vi ska kunna träffas så mycket som möjligt i framtiden, jag utbildar mig alltså för framtiden, för att vi ska kunna leva så bra som möjligt.

Är jag ologisk? Är jag självisk?

Låt kommentarerna flöda!! Ärliga åsikter, du får jättegärna vara anonym om du vill!



FÖRTYDLIGANDE: Det var inte en dagisfröken/fritidspedagog som skällde ut mig, det var en släkting till Alva.

börjar närma sig måndag 21 februari nu. bara fredag-lördag-söndag kvar, sen är det måndag. då börjar jag på svetsutbildningen.

börjar bli nervös...

ringde dagis igår och pratade om Alvas dagistider... hon har vart hemma i typ tre månader och nu när jag ska börja plugga igen så måste hon ju gå på dagis, så den här veckan går hon tis-ons-tors 8.30-13.30. hennes fröken sa också att de idag skulle på utflykt till en bondgård och kolla på kossorna och fika, så jag packade en ryggsäck med en mer-dricka, ett äpple och en liten muffins.

klockan ringde vid sju (huuuua) och vi startade morgonen utan bråk och allt gick bra. gick till dagis i massa blötsnö och alla vägarna/asfalten är helt förstörd så det tog lite längre tid än vanligt men vi kom till dagis i god tid iaf. då sa dem att det inte blir nån utflykt idag... pga blötsnön och blåsten. Alvis blev väldigt besviken för hon ville hälsa på kossorna, men vad ska man göra... de skulle ha en liten utflykt inne på avdelningen istället så alla barnen fick äta sin fika och så i alla fall.

vid 13 ska jag till AF och skriva på papper för utbildningen, sedan hämta Alfalfa på dagis vid 13.30 och sen vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på. Pussla kanske.

Nu ska jag kolla på en film eller två iaf!

Fick mail idag av min handläggare på AF att jag kommit in på svetsutbildningen på Lernia den 21 februari! Så, nu är det officiellt, jag ska bli svetsare!

Blir långa dagar, ska vara på plats ombytt och färdig 07.45 och slutar sedan 16.15... vet inte hur jag ska få ihop det med bussar och dagis och sådant än, känns för mycket för Alva att vara på dagis 11 timmar om dagen. Så, vi får väl lösa det på nåt sätt...

Sjukt bra lön får jag under pluggtiden också, hela 136 kr! Om dagen, alltså... tur att man fortfarande bor hemma hos mammis!!

helgen var barnfri eftersom alfalfa var hos sin pappa hela veckan. dock var jag inte alls sugen på utgång så i fredags stannade jag hemma med massa film istället. senare på kvällen kom sjuklingen JP (johanna) till mig och så kollade vi på film i några timmar till. lördag kom carolin hit och klippte mig och så kom JP igen så vi åkte till donken och åt sen hem igen, och kollade på film hela natten och skrattade och pratade och däckade vid fyra-halv fem, sov bort hela söndagen och ja. nu är det nu vecka på ingång.

carolin åker till asien en månad nu inatt. lagom avundsjuk...

Imorse kom Elin till mig vid kvart i nio, så vi låg och pratade i sängen nån timme innan vi somnade och sov till tolv (eller, Elin sov till halv ett). Lagade lite mat, jag noppade hennes ögonbryn och så rensade vi bland Alvas kläder. Mysdag helt enkelt!

En annan person har också gjort mig glad idag... :)

Sen blev det kväll och då vart jag inte lika glad längre. Tänk vad snabbt den känslomässiga bergodalbanan går!

Har iaf spenderat senaste timmarna med att göra en ny spellista på spotify och sedan konverterat en himla massa youtubefiler till mp3filer och lagt in dem på telefonen. Så nu har jag lite "ny" musik (samma gamla vanliga Lasse och Melissa) på telefonen :)

i morse vaknade jag av att min naprapat Jocke ringde och behövde omboka mig för andra gången. Ett sådant samtal borde ta typ två tre minuter, vi pratade i tio... han är sjukt trevlig och rolig! Ser fram emot att träffa honom haha :D

Hade egentligen tid imorgon klockan åtta men blev ombokad till tolv nu idag istället, så om en kvart går bussen mot stan och förhoppningsvis kan han fixa min rygg!

Om en vecka befinner sig min kära Carolin på Bali. I en månad (give or take) ska hon resa runt lite i Asien med en kompis och jag är sååå avundsjuk! Blir inte mindre avundsjuk när jag kikar tillbaka på bilderna från Egypten för 1½-2 månader sen...


Denna bilden tog jag från vår terrass...


... och denna från solstolen. Alvis och mostis.

Som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjd
det är så lätt att fantisera

Och mina tankar och minnen står mig upp i halsen
men mycket vill ha mera


photo: jag