HJÄLP!!
Idag började jag plugga igen efter att ha varit arbetslös sedan september. Efter mycket funderingar hit och dit har jag bestämt mig för att bli svetsare. Jag är utbildad inom handel och service egentligen, men har insett att det inte stämmer överrens med vad jag vill för min och framför allt Alvas framtid.
Anledningar till att jag vill bli svetsare:
- Industriarbete är ofta 7-16. När Alva ganska snart börjar skolan (augusti nästa år) kommer hon alltså att vara på fritids ca 2 timmar om dagen (en timme före skolan, en timme efter, ca). Vi kommer vara hemma vid halv fem tiden och resten av kvällen umgås, äta, läsa saga, mysa, ja ni vet.
- Inga kvällar/helger (om man jobbar 7-16 vilket jag ska göra)
- Fast arbete = rätt bra lön. Minst 20.000 i månaden, skatt på det och sånt men det är ändå en bra månadslön om man jämför med handelsbranchen där ingen jobbar 100% (och lönen blir därefter...). Har man fast arbete blir det också mycket lättare att få lån till t.ex bil och/eller hus.
- Rutiner.
Anledningen till att jag behöver era åsikter och tankar är att jag idag fick en utskällning, efter endast en dag på utbildningen, om att jag i princip missköter mitt barn för att hon är på dagis till kvart i fem. Min mamma, alltså Alvas mormor, lämnar Alva på dagis 07.30 och jag hämtar henne senast 16.45.
Det låter ganska länge, men tycker DU att det är för länge för en 4åring att vara på dagis? Hennes "fröknar" är jättebra, hon älskar att vara på dagis, hon vill ibland inte ens gå hem när jag hämtar henne, hon har flera kompisar som går lika länge och vissa t.o.m ännu längre.
Jag anser att jag gör detta för att vi ska kunna träffas så mycket som möjligt i framtiden, jag utbildar mig alltså för framtiden, för att vi ska kunna leva så bra som möjligt.
Är jag ologisk? Är jag självisk?
Låt kommentarerna flöda!! Ärliga åsikter, du får jättegärna vara anonym om du vill!
FÖRTYDLIGANDE: Det var inte en dagisfröken/fritidspedagog som skällde ut mig, det var en släkting till Alva.
Haha, förlåt men för fan?!
Vem är det som sagt detta, att du missköter Alva?
Ojoj, då skulle vi fått oss en ordentlig utskällning. Sen Nellie började på dagis, för 3 år sedan så har hon gått 7-17 och det är INGET som tagit skada på henne. Hon älskar sitt dagis och blir arg nu när jag hämtar henne (när jag är föräldraledig får hon ju endast gå 5 timmar om dagen.)
Så NEJ detta är inte långa dagar för Alva.
Inte enligt mig!
jag jobbar på förskola vi har 1-åringar som lämnas kl 6.30 och hämtas kl 17.30
Men Emelie du borde sagt ifrån! Herregud som du säger så gör du det för er framtid och självklart tar inte Alva skada. Hur blir när man har ett vanligt jobb då?
Nej. Du är en bra mamma låt ingen annan säga någonting till dig!
Menar dom då att du är bättre för att du inte utbildar dig och bara är hemma med alva och kanske aldrig får ett jobb? Men hey ni är ju i alla fall hemma ;)
Hej. Du gör inte alls fel. Du har framtidsplaner, jättebra. Fröknarna hade kanske en dålig dag eller pms. Bry dej inte om vad de säger till dej. Följ dina planer.
Mvh/ Andreas
Jag vet personer som bara sitter hemma och klagar för att allt är så jobbigt för dem, dem jobbar inte, dem söker inte ens jobb. Klart du ska jobba, Vad ska du annars göra liksom? Sitta hemma och stirra upp i taket? Ni behöver mat, kläder, boende mm. Sådant som ALLA bhöver och då är det väl klart att du ska jobba Emelie. Det är så jävla bra att du tar tag i saker och kämpar för er lilla familj. Är inte det ett tecken på ATT du bryr dig eftersom att du vill jobba så att ni kan ha det bra? Dessutom tror jag att DU skulle se om DIN dotter skulle fara illa va det här. Ingen lär känna henne som du. Jag håller på dig, lycka till! :)
Äsch strunta i galningarna som säger sådant. Naturligtvis är det inte dåligt för henne. Märtha var så länge på dagis när hon var liten och hon led inte ett dugg (att hon är som hon är har helt andra orsaker...). August hade nästan lika långa dagar han. Är man ensamstående förälder så måste man ibland. Alva är stor flicka nu och älskar sitt dagis så allt är lungt!
En sak har jag har jag lärt mig: det finns inget som folk älskar att kritisera så mycket som föräldrar. Och det finns inga som är så lätta att skuldbelägga som föräldrar. Hur många ungar har fått vara så mycket med sin mamma under sina första fyra år som Alva? När du har haft henne så har ni ju verkligen varit tillsammans.
Nej du - en sådant älskat och tryggt barn som Alva önskar man att alla ungar skulle få vara.
Keep on svetsing!
Hmm, vad besviken man blir när man läser det här Emelie. Ingen har sagt till dig att det är fel att Alva ska vara på dagis. Däremot är det fult att du bara gör saker utan att ibland tala om för hennes far. Och att du vill utbilda dig , vad bra! Grattis!!! Men glöm inte att den "släktingen"´till Alva, har ställt upp för henne sen hon föddes, har tagiy hand om henne, skjutsat runt henne. Köpt saker hon har behövt, verkligen brytt sig om henne. Saker som många andra slktingar inte alltid har gjort! Synd att du skriver sånt och sätter oss för, glöm inte att det var hennes släkt som hadde henne 7-24 när du gick i skolan, när du skulle träffa vänner och när du har varit utomlands... hmm... vi som tog emot dig med öppna armar när du hade det som jobbigast. Innan man sätter sig ner och skriver ska man också tänkta tillbaka på. Så att man formulerar sig lite bättre.
Varför kan man inte låta föräldrar till barn lösa sina egna problem tillsammans tycker jag. Hjälp och stöd från släktingar är frivilligt och det gör man väl för att man vill och bryr sig - inte för att man ska ha rätt att ställa krav.
Det är fint om man vill och kan ställ upp och stötta unga föräldrar så att de kan ge sig själva och sitt barn ett bra liv. Men man får akta sig så att man i sin välvilja inte dömer och ger dåligt samvete. Det har man tillräckligt ändå som förälder.
Vad jag vet har du tagit hand om ditt barn otroligt mycket på egen hand - och det har du gjort med den äran!
nej for fan bara kor! du gor ju ett bra beslut! och du har ju tankt igenom det! pepp pepp pepp!
